Ett par 20 år gamla oljemålningar har dykt upp på nätet. När jag ser på dem märker jag att grundläggande finns allting av de saker jag gör idag i dem. Penselföring, motiv, och komposition. Det finns en utveckling hos alla konstnärer men den grundläggande bildvärld som bildas i tonåren lever kvar.

Jag håller på med ett porträtti olja just nu så jag kan se hur lika teknik är från nu och 20 år sedan.

Oroväckande och samtidigt kanske betryggande.Jag vet inte riktigt.

Det finns bilder överallt. Nu gäller det bara att hitta dem.

Ibland läggs flera pusselbitar samman helt slumpmässigt. Jag har länge varit missnöjd med mitt arbete. Jag tycker det är totalt ointressant och ger varken mig eller någon annan någon glädje. De sista dagarna har jag bara gått omkring och funderat på vad som är fel. Och så i går tittade jag på ett program om Sten Broman. Jag hade sett det förut men det har aldrig fastnat riktigt. Men Sten sa något som var viktigt för mig. "En sann konstnär måste alltid röra sig framåt." eller något sådant.

När jag gick in i studion i morse bestämde jag mig för att titta igenom en liten smutsig hög diabilder som jag egentligen hade tänkt slänga. När jag gjorde det föll bitarna på plats. Det här är dom mest intressanta bilderna jag sett som jag har gjort på hela året. Jag vet inte när dom är tagna eller var men dom har en kvalité som jag verkligen tycker om.

Jag tror verkligen det är tid att röra sig framåt. Ut över stupet och ta det där hoppet som jag är så rädd för.

Håller på att göra film med min Super 8 app. Lite retro och i brist på skådespelare får man ju ta vad man har.

jag som 60 tals stjärna. Bilden är tagen i min  Ipad och sedan mald lite i Gimp för att se ut som fil. Hittade lite coola filter på nätet.

Nu måste jag skriva lite text och klippa min lilla film. Höstprojekt.